Rätten för arbetare att organisera sig tillkom i början på 1900-talet, och uppstod ur arbetarnas strävan att jämna ut styrkeförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare. Obalansen under industrialismen och 1800-talet var stor. Arbetarna organiserade sig i fackförbund, och arbetsgivarna gick samman i arbetsgivarorganisationer.
I Sverige är samarbetet mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationerstort väl etablerat, och brukar benämnas den Svenska Modellen. Parterna avtalar och kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden och förbinder sig till att följa överenskommelsen. Detta kallas för ett kollektivavtal. Sverige är unikt på det sättet att nästan 90 procent av alla anställda täcks av ett kollektivavtal.
Politiker styr inte kollektivavtal
Politiker är inte styrande när kollektivavtal utformas och förhandlas fram. Politiker lägger endast grunden för avtalen genom lagar och förordningar och håller sig normalt sätt utanför förhandlingarna. Det positiva med denna modell det skapas en lugn arbetsmarknad, en så kallad arbetsfred där parterna på arbetsmarknaden är överens. Avtalen blir också anpassade till den branschen och industrin som arbetsplatserna verkar inom. Olika branscher och olika arbetsplatser har olika förutsättningar och kräver anpassade villkor, löner m.m. Om de som kan arbetet bäst förhandlar om avtalen kommer det att skapas sunda förutsättningar både för företagen/arbetsgivaren och arbetsförhållanden för de anställda. Kollektivavtalen gäller för hela arbetsplatser. Finns det ett kollektivavtal på din arbetsplats ingår din anställning i avtalet oavsett om du är med i facket eller inte. Men det är fackförbunden och dess medlemmar som har förhandlat fram avtalet.
Fackförbundens Roll
Inför förhandlingar med arbetsgivare under avtalsrörelsen har fackförbunden tagit fram de villkor och krav som arbetstagarsidan skall försöka driva igenom. Dessa är förankrade i de behov som fackförbundets medlemmar har. Facket är alltså arbetsgivarens motpart i förhandlingar om arbetsvillkor och har alltid ambitionen att förbättra villkoren för sina medlemmar. Är du medlem i facket kommer har du därför möjlighet att påverka saker som löner, semester, arbetstider och andra villkor. Är du inte medlem kan du inte påverka kollektivavtalen även om du får ta del av dem. Att inte vara fackligt ansluten leder också till att du som enskild person står ensam mot din arbetsgivare vid en konflikt utan ekonomiskt eller juridiskt stöd. Den Svenska Modellen är också beroende av att arbetstagare är organiserade. Även om du står utanför ett medlemskap måste du ingå i det kollektiva avtalet. Det går därför inte på den svenska arbetsmarknaden att konkurrera med att man är villig att ta lägre lön eller ha sämre villkor än en fackligt ansluten kollega.
Vad Ingår i kollektivavtal?
Vad som omfattas i ett kollektiv ändrar sig över tid. Avtalen gäller oftast i ett par år och omförhandlas senare. Denna omförhandling kallas för avtalsrörelsen och ligger till grunden för den nya avtalsperioden.
Det finns många olika kollektivavtal och en bra ide’ är att ta reda på vilket som är aktuellt för din bransch och arbetsplats, och sen hitta ett fackförbund som är relevant. Exempel och information finns på unionen.se
