Unionen har under flera år ensamt stått för den absolut största delen av fackets totala medlemsökning i Sverige. Men nu har trenden även vänt för fackförbunden i LO. Fackförbundet Byggnads visar på ett trendbrott där fackförbundet för tredje året i rad har stärkt sin position och ökat i medlemsantal. Byggnads är nu det fjärde största LO-förbundet.
Viktigt med många anslutna medlemmar i facket
Visst är det viktigt att ha många medlemmar. Ju fler medlemmar ett fackförbund har dess starkare är organisationen i förhandlingar med arbetsgivaren. Fler medlemmar ger större förhandlingskraft att driva krav och intressen.
Medlemsflykt 2007-2008 berodde på högre avgifter
Sedan den stora fackliga medlemsflykten 2007, då a-kassan differentierades och därför blev betydligt dyrare medlemsavgift för många har medlemstappet varit stort i såväl LO-facken som TCO. Under 2007-2008 valde 245 000 medlemmar bort facket som följd av alliansregeringens politik med regelverk och höjda avgifter som effekt. Även medlemstapp hos a-kassorna var stort – cirka 400 000 medlemmar föll bort enligt Dagens arena.
Hotell-, och restaurangfacket hade en organisationsgrad på omkring 52 % år 2006. Den 1 januari 2007 höjdes priset på deras a-kassa med 600 procent om man också tar hänsyn till att skattereduktionen avskaffades. För Hotell- och restaurangfacket får detta såklart konsekvenser. Förbundet får ju minskade resurser när medlemstalet sjunker. Bland annat finns inte resurser att följa upp om arbetsgivaren följer kollektivavtal. Ett exempel på när detta hände i Hotell- och restaurangfacket var när arbetsgivarna skrev på avtal bara för att få anställa migrantarbetare och sedan inte följde avtalet. År 2016 redovisade Hotell- och restaurangfacket en organisationsgrad på 28%.
Fackförbund som ökar och minskar
Fackföreningarna har haft en stor uppförsbacke. År 2011 ökade Handels, Unionen och Polisförbundet samtidigt som Lärarförbundet, vårdförbundet och övriga LO-fack tappade medlemmar. 2016 hade TCO-förbunden 1 382 300 medlemma, en ökning med 33 649 personer (2,5 procent) sedan året innan. Unionen är det förbund som lockar allra flest, med 21 540 nya medlemmar var de 2016 uppe i ett medlemsantal om 643 669 personer. Vision står för den procentuellt största ökningen, 5,7 procent (10 230 personer), och var under samma period uppe i 189 504 medlemmar. Läs mer om vilka fackförbund som finns i Sverige.
Fler lockas till facket på grund av inkomstförsäkringen
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, har under många år forskat om fackens organisationsgrad i Sverige. Han säger att förklaringen till ökad organisationsgrad kan vara inkomstförsäkringen.
–” Förklaringen till att Unionen är det förbund som ökar mest är förmodligen inkomstförsäkringen. Även om taket i a-kassan har höjts finns det stora grupper som tjänar mer än så. För inkomstförsäkring räcker inte ett medlemskap i a-kassan, då måste du bli medlem i förbundet också”, säger Anders Kjellberg till tidningen arbetsvärlden. En anledning till att LO:s medlemsutveckling ser sämre ut är helt enkelt att det är dyrare att vara medlem i LO- förbund, samtidigt som LO-anställda ofta tjänar mindre än tjänstemän. En annan orsak tros vara att antalet industrijobb minskar och tjänstemannajobb ökar. Många som tidigare arbetade i industrin är ersatta av maskiner, där det nu arbetar ingenjörer.
Fredrik Nilsson, chef för organiseringsenheten på Unionen, säger till Lag och avtal att deras undersökning visar att den främsta anledningen till att folk inte är medlemmar i facket är för att de inte fått frågan om medlemskap. De har också oförmågan att se anledningen till att bli medlemmar. Deras strategi har varit att informera om inkomstförsäkringen och kampanjer på att säkerställa att medlemmarna har rätt löner.
Svenska arbetsgivare är positivt inställda till facket och kollektivavtal
Peter Jeppsson, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv säger att ”svenska arbetsgivare över lag är positivt inställda till såväl facket som kollektivavtal” (Källa: Lag och avtal) . Men han ser problematiken med minskad fackliga organisationsgrad. Han fortsätter ”.. många tror att arbetsgivarna är nöjda om facken försvagas, men så är det inte”, säger han. Arbetsgivarna värderar facklig närvaro på arbetsplatsen då det förenklar kommunikationen med de anställda. Fördelarna med kollektivavtal uppges vara att de ger bra anseende, underlättar relationen till de anställda och är att föredra framför alternativ lagstiftning som inte tar lika stor hänsyn till förutsättningarna i olika branscher. För att den svenska modellen ska kunna efterlevas krävs starka förhandlingsparter.
Statistik medlemsantal
I Sverige 2016 var 69 procent av alla löntagare medlemmar i något fackförbund. 1996 var den 84 procent, 1986 var organisationsgraden cirka 86 procent, 1976 låg den runt 74 procent. Trots trendbrott för enskilda fackförbund så är organisationsgraden fortfarande på en låg nivå om än stabiliserad i Sverige. Arbetsgivarnas organisationsgrad har däremot varit i stort sett oförändrad under 2000-talet. År 1995 var arbetsgivarnas organisationsgrad i hela ekonomin 86 procent – och 2016 var den 88 procent, mätt i antalet anställda.
Skattereduktion för fackavgiften
Den första juli 2018 återinträdde skattereduktionen för fackavgiften. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Under riksdagens beslut kan du läsa ”Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka”. Än är det oklart om den nyligen införda avdragsrätten för avgifter till fackföreningar kommer avskaffas då den inte fanns med i de budgetramar som antogs av riksdagen i december 2018.
